Anna Jakobson

Anders Ögren, forskningsutbyte vid IDHE.S, Université Paris-Nanterre

Målet för forskningsutbytet är att tillsammans med franska forskare, genomföra ett projekt inom så kallad digital humaniora för att studera hur idéer/tolkningar om ekonomiska händelser påverkade ekonomisk politik i Frankrike och Sverige under mellankrigstiden. Det mer övergripande målet är att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan forskare vid IDHE.S och Uppsala universitet inom fältet digital humaniora. Detta harså långt fungerat som en första pilotstudie som givit grunden för fortsatt samarbete.

Planen är nu att söka medel för att bjuda in Patrice Baubeau, docent vid Université Paris-Nanterre, till Uppsala universitet för en längre vistelse under hösten 2024 för att fortsätta arbetet.

Fransk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ligger långt fram. Även om våra system skiljer sig åt där man I Frankrike skiljer på forskningslabb (som IDHE.S) och institutioner för undervisning så fungerar det mesta i realiteten på ett likartat

sätt. Dessutom är engelskan som arbetsspråk (för de som inte kan franska) mer och mer etablerat så språkliga hinder för att samarbeta med franska forskare är numera inom många områden små. Det är lätt att komma in i forskningsgemenskapen och att

vara verksam i en stad som Paris med omnejd innebär också en närmast outtömlig tillgång på forskningsmöten, workshop, seminarier etc. för den intresserade. Tills sist har franska forskare också mycket inom-europeiska samarbeten, något som jag tror

skulle gagna svensk akademi som är väldigt anglo-saxiskt inriktad. Det är med andra ord produktivt för nätverksbyggande att verka i Frankrike och samarbeta med franska forskare. Jag vill dock slå ett slag för att den som ska spendera en forskningsvistelse i Frankrike först etablerar en ordentlig kontakt med sin värd/samarbetspartner och värdinstitution. Det hjälper oerhört.

Något personligt: jag lyckades den 17 september få besöka Palais de l’Élysee på les Journées européennes du patrimoine när Frankrike öppnar alla sina offentliga byggnader. Lång väntan men det var värt det. Bifogar ett foto.

Anders Ögren, forskningsutbyte vid IDHE.S, Université Paris-Nanterre Läs mer »

Knut Örnéus, Sciences Po, Reims

Av vissa ses Sciences Po som en elitskola, och det stämmer att det är högt tempo

och hårda krav som ställs på studenterna, som i huvudsak läser kurser inom statsvetenskap och politik. Jag märkte av tre större skillnader jämfört med svenska universitet. En är att man i Frankrike lägger stor vikt vid fysisk närvaro och aktivt deltagande på föreläsningar och

seminarier. Som student blir man betygsatt i detta, och skulle man missa två föreläsningar

riskerar man att få underkänt i den aktuella kursen. En annan skillnad är att franska studenter

generellt är några år yngre än svenska studenter. Den tredje skillnaden, men också det mest positiva med Sciences Po, är mångfalden på skolan. Av 1600 studenter fanns det 100 nationaliteter, och jag har lärt känna studenter från många olika länder. På campus var vi 200 utbytesstudenter och tack vare det stora antalet lyckades vi snabbt skapa en stark sammanhållning. Som student i Stockholm har jag ibland saknat en studentstad som Lund eller Uppsala, vilket har gjort att min upplevelse av Reims har varit väldigt bra tack vare de fem universiteten som bidrar till ett rikt studentliv. Förutom att åka till Paris kunde jag under hösten åka till Nice, Lyon, Bordeaux och Korsika. Att passa på att resa inom Frankrike är något jag rekommenderar starkt till alla stipendiater. Min utbytestermin kommer att vara oförglömlig när det gäller både nya vänskapsband och platser jag har fått besöka. Detta hade inte varit möjligt utan ett generöst bidrag från Svensk- Franska Stiftelsen, till vilka jag vill återigen rikta mitt varmaste tack.

Knut Örnéus, Sciences Po, Reims Läs mer »

Evelina Strandberg, École Nationale Supérieure d’Architecture de Paris-Belleville

Min utbytestermin i Paris har varit otroligt givande, många gånger utmanande men inneburit mycket ny kunskap. Tempot är betydligt högre på ENSAPB mot för vad jag är van vid på KTH, och det är många kurser att hålla i huvudet samtidigt. Utbudet är brett och det finns många kurser att välja mellan. Totalt läste jag nio kurser, en trevlig blandning av klassiskt projektarbete, arkitekturhistoria, teori, konstruktion och arts plastiques. Jag valde bland annat att gå en kurs i klassiskt oljemåleri med fokus på färg, ljus och volym, vilket var oväntat och otroligt roligt.

Min studio var inriktad på réhabilitation, vårt projekt handlade om att hitta strategier för att förnya en trädgårdsstad från 20-talet lokaliserad utanför Paris. Kursen var otroligt lärorik och gav många nya perspektiv på restaurering och renovering av gamla byggnader, ett ämne som är väldigt aktuellt just nu inom arkitektyrket och där ENSAPB ligger i framkant.

Alla kurser och föreläsningar hölls på franska, vilket var svårt den första tiden men det gick fortare än vad jag hade trott att komma in i det. Det bästa sättet att lära sig ett språk är att bara kasta sig in!

Paris som stad är fantastisk — det finns alltid någonting nytt att se. På helgerna har jag och mina vänner från utbildningen gjort dagsutflykter för att titta på alltifrån Villa Savoy av Le Corbusier, till Maison et jardins de Claude Monet och spektakulära grands ensembles från 60-talet. Det allra bästa med Paris är hur mycket man ser bara när man tar en promenerad: stadens lager, äldre bebyggelse som möter nytt.

Stort tack Svensk-Franska Stiftelsen som gjorde min fantastiska utbytestermin möjlig!”

Evelina på studiebesök i Le Corbusiers lägenhet

Evelina Strandberg, École Nationale Supérieure d’Architecture de Paris-Belleville Läs mer »

Joen Marklund, student Science Po Paris

De kurser jag läste kan alla ses som tillhörande den disciplin man på franska kallar ‘humanités politiques’, det vill säga, humaniora med med en distinkt politisk dimension. Det var oerhört lärorikt och kvalitén på undervisningen vid Sciences-Po överskrider på långa vägar vad jag har fått möjlighet att ta del av i Sverige. Jag mötte likväl lärare vars existens jag har svårt att föreställa mig i Sverige. Ett exempel är en lärare som vägrade ha Zoom-lektioner, men istället skickade oss långa brev. Vi fick skicka in omfattande uppsatser i en takt jag aldrig varit med om i Sverige, men när han rättade dem kommenterade han inte endast innehåll, utan även språk – syntax, ordval och flöde – vilket gav hela projektet en estetisk dimension som lyser med sin frånvaro i vår del av världen. Med en försoningslös tilltro till löftet Republikens skola står för ville han lyfta så många elever som möjligt till toppen, och jag lärde mig oerhört mycket av honom. Därtill har jag fått träffa många andra ambitiösa studenter och kunnat knyta kontakter med lärare på ett sätt jag heller inte haft möjlighet att göra i Sverige. Betydelsen av min vistelse för mig är omfattande; jag hade definitivt inte varit på samma plats idag och hade inte haft samma framtidsutsikter hade detta år inte ägt rum. Jag hoppas kunna återvända till samma universitet för en masterutbildning i framtiden.

Joen Marklund, student Science Po Paris Läs mer »

Davood Khodadad, Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet

Stipendiet användes för att göra en forskning vid Le Mans Université i Frankrike för att undersöka möjligheten att göra temperaturmätning med holografisk teknik. Jag använde Lemans laboratorieutrustning för att undersöka det digitala holografiska mätområdet. Jag undersöker en ny teknik för digital holografi för visualisering av temperaturfältet som en medeltemperatur längs den optiska axeln. Förutom arbetet skapade jag nya kontakter med Leman University för vidare studier och utbyten. De visade intresse för att fortsätta samarbetet genom att göra ytterligare forskning och skriva ansökningar om gemensamma forskningsbidrag för att utveckla avancerade mätmetoder. Det var en mycket värdefull möjlighet att jag arbeta med dem och att bygga detta samarbete och ha den här nya kontakten är mycket viktigt för min framtida vetenskapliga utveckling. Utan det svensk-franska stiftelsens ekonomiska stöd kunde detta inte ha varit möjligt. Tack för det. Jag hade också en chans att lära känna och upptäcka fransk kultur som jag inte visste så mycket om.

Davood Khodadad, Universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet Läs mer »

Christina Villard, Specialistläkare och forskare inom leverkirurgi

“Med hjälp av ett stipendium från Svensk-Franska Stiftelsen kunde jag tillbringa tre månader vid Centre Hépato-Biliare, Hôpital Paul- Brousse. Under min vistelse fick jag möjlighet att assistera vid lever- och pankreaskirurgiska ingrepp, delta i patientkonferenser och initiera forskningssamarbeten. Jag blev väl omhändertagen och arbetade med två forskningsprojekt; utformningen av en prediktiv modell för överlevnad hos patienter med kolorektala levermetastaser och behandling av levercellscancer inför levertransplantation. Min vistelse vid Centre Hépato-Biliare, Hôpital Paul-Brousse, möjliggjord av Svensk-Franska Stiftelsens stipendium, utvecklade mig mer än jag kunnat förutse och har styrt min fortsatta kirurgiska inriktning.”

Christina Villard, Specialistläkare och forskare inom leverkirurgi Läs mer »

Click to access the login or register cheeseCookie-samtycke med Real Cookie Banner