Av vissa ses Sciences Po som en elitskola, och det stämmer att det är högt tempo

och hårda krav som ställs på studenterna, som i huvudsak läser kurser inom statsvetenskap och politik. Jag märkte av tre större skillnader jämfört med svenska universitet. En är att man i Frankrike lägger stor vikt vid fysisk närvaro och aktivt deltagande på föreläsningar och

seminarier. Som student blir man betygsatt i detta, och skulle man missa två föreläsningar

riskerar man att få underkänt i den aktuella kursen. En annan skillnad är att franska studenter

generellt är några år yngre än svenska studenter. Den tredje skillnaden, men också det mest positiva med Sciences Po, är mångfalden på skolan. Av 1600 studenter fanns det 100 nationaliteter, och jag har lärt känna studenter från många olika länder. På campus var vi 200 utbytesstudenter och tack vare det stora antalet lyckades vi snabbt skapa en stark sammanhållning. Som student i Stockholm har jag ibland saknat en studentstad som Lund eller Uppsala, vilket har gjort att min upplevelse av Reims har varit väldigt bra tack vare de fem universiteten som bidrar till ett rikt studentliv. Förutom att åka till Paris kunde jag under hösten åka till Nice, Lyon, Bordeaux och Korsika. Att passa på att resa inom Frankrike är något jag rekommenderar starkt till alla stipendiater. Min utbytestermin kommer att vara oförglömlig när det gäller både nya vänskapsband och platser jag har fått besöka. Detta hade inte varit möjligt utan ett generöst bidrag från Svensk- Franska Stiftelsen, till vilka jag vill återigen rikta mitt varmaste tack.

De kurser jag läste kan alla ses som tillhörande den disciplin man på franska kallar ‘humanités politiques’, det vill säga, humaniora med med en distinkt politisk dimension. Det var oerhört lärorikt och kvalitén på undervisningen vid Sciences-Po överskrider på långa vägar vad jag har fått möjlighet att ta del av i Sverige. Jag mötte likväl lärare vars existens jag har svårt att föreställa mig i Sverige. Ett exempel är en lärare som vägrade ha Zoom-lektioner, men istället skickade oss långa brev. Vi fick skicka in omfattande uppsatser i en takt jag aldrig varit med om i Sverige, men när han rättade dem kommenterade han inte endast innehåll, utan även språk – syntax, ordval och flöde – vilket gav hela projektet en estetisk dimension som lyser med sin frånvaro i vår del av världen. Med en försoningslös tilltro till löftet Republikens skola står för ville han lyfta så många elever som möjligt till toppen, och jag lärde mig oerhört mycket av honom. Därtill har jag fått träffa många andra ambitiösa studenter och kunnat knyta kontakter med lärare på ett sätt jag heller inte haft möjlighet att göra i Sverige. Betydelsen av min vistelse för mig är omfattande; jag hade definitivt inte varit på samma plats idag och hade inte haft samma framtidsutsikter hade detta år inte ägt rum. Jag hoppas kunna återvända till samma universitet för en masterutbildning i framtiden.

Stipendiet användes för att göra en forskning vid Le Mans Université i Frankrike för att undersöka möjligheten att göra temperaturmätning med holografisk teknik. Jag använde Lemans laboratorieutrustning för att undersöka det digitala holografiska mätområdet. Jag undersöker en ny teknik för digital holografi för visualisering av temperaturfältet som en medeltemperatur längs den optiska axeln. Förutom arbetet skapade jag nya kontakter med Leman University för vidare studier och utbyten. De visade intresse för att fortsätta samarbetet genom att göra ytterligare forskning och skriva ansökningar om gemensamma forskningsbidrag för att utveckla avancerade mätmetoder. Det var en mycket värdefull möjlighet att jag arbeta med dem och att bygga detta samarbete och ha den här nya kontakten är mycket viktigt för min framtida vetenskapliga utveckling. Utan det svensk-franska stiftelsens ekonomiska stöd kunde detta inte ha varit möjligt. Tack för det. Jag hade också en chans att lära känna och upptäcka fransk kultur som jag inte visste så mycket om.

“Med hjälp av ett stipendium från Svensk-Franska Stiftelsen kunde jag tillbringa tre månader vid Centre Hépato-Biliare, Hôpital Paul- Brousse. Under min vistelse fick jag möjlighet att assistera vid lever- och pankreaskirurgiska ingrepp, delta i patientkonferenser och initiera forskningssamarbeten. Jag blev väl omhändertagen och arbetade med två forskningsprojekt; utformningen av en prediktiv modell för överlevnad hos patienter med kolorektala levermetastaser och behandling av levercellscancer inför levertransplantation. Min vistelse vid Centre Hépato-Biliare, Hôpital Paul-Brousse, möjliggjord av Svensk-Franska Stiftelsens stipendium, utvecklade mig mer än jag kunnat förutse och har styrt min fortsatta kirurgiska inriktning.”